.

ja, den tiden då jag började i hudiksvall på bromen var nog det bästa
som jag har gjort i hela mitt liv, visst jag var verkligen sjukt nervös.
men det är lätt värt det.
(man måste våga för att komma någonstans i livet. chanser)

jag var så sjukt jävla nervös första dagen i skolan, kom försent till klassrummet.
och jag började att umgås med pojkarna.
sen kom det en massa bra flickor som är helt underbara, och jag saknar faktiskt de flesta.
jag var lycklig.

under dessa två år som jag gick i Hp06B har det hänt så jävla mycket,
det har varit sjukt mycket med skratt och det har varit väldigt underhållande.
visst, det har varit bråk också, men om man tittar tillbaka nu så är det ju egentligen
bara små-saker och himla löjliga vi alla var egentligen.
men just då var de så himla "stora" saker.
(och alla människor mognar ju, förhoppningsvis)

det har varit jobbigt att plugga, en massa tjat från lärarna, men nu
så tackar jag faktiskt dom. jag står här utanför skolan,
men slutbetygen i handen, och jag är nöjd med dom.
med en massa jobb bakom så klarade jag det.
och det kändes så jävla underbart.

jag saknar tiden i skolan, alla är så jävla sköna. och min klass
var lätt bäst. och jag har verkligen införskaffat mig vänner för livet genom skolan.
och det är bara synd att man inte hinner med att träffa alla.
men ja, alla i Hp kommer alltid att finnas inom mig,
och tack för dessa 2 underbara år. :*

Hp06B:
marica, jenny, fredrik, bohjan, ingrid, rebecca, evelina, sara, anna,
philip, carro, bettan, dick, ronny, micke, simon, sofia, camilla, jenny,
emma, carina, johanna, (michaela & Baban) ..
(kan ha glömt någon, men då kommer namnet upp!)

-ni är sjukt jävla underbara, och har förlångt mitt liv med en massa skratt!